För mer än ett år sen led jag av en svår Ätstörning. Blev diagnoserad med Blandad Ätstörning UNS och Deppression. Den gick över trodde man under hösten då mina bästa vänner umgicks med mig. Eller, det gick i allafall bättre då. Jag smed en plan att få bli utskriven från BUP, vilket jag blev. Numera har den blivit värre men ingen vet hur jag känner. Denna gång vill jag inte berätta för någon. För det var på det sättet mina föräldrar fick veta och jag blev skickaf till BUP. Aldrig mera tjock... Aldrig mera mullig... Jag vill vara smal och bli kallad smal utan att jag ska klaga över det först. Fml.